Visar inlägg med etikett patetik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett patetik. Visa alla inlägg

tisdag

fan

fan fan fan


på mindre än ett år
hann vi lära känna varandra och sen inte känna varandra alls,
som om det senaste året inte ens existerat

nästan varje dag
klarar jag mig så himla fint, jag behöver dig inte längre
men just idag värker magen mer än någonsin


och min säng är så jävla tom

torsdag

vinkar hej då
och försöker vara så varsam jag bara kan

för det är faktiskt någons annans varma hjärta jag måste lämna åter och på något sätt ersätta med mitt eget jävla hjärta som inte alls passar där det alltid passat förut

och det är faktiskt någon annans andetag jag måste lära mig leva utan, någon annans andetag jag måste lära mig att själv ta


men när jag står där, och försöker vara så varsam jag bara kan, så inser jag att du har gått för längesen. du har vänt mig ryggen åt och jag vet inte ens när det hände

och trots att jag står där med två hjärtan nu, ett främmande mitt och ett välbekant ditt, trots att jag har fan allt
så känner jag mig så förbannat tomhänt

och att inget jag nånsin haft kan ha varit något värt
när det kan lämnas hos mig

bara sådär
med tre rader
tog du död på dig själv

sprängde sönder källarhångel och bara hålla handen lite och hjälp vad yr jag är och hej. hejhejhej


trasade, hade itu, förstörde
allt det som en gång var så värt, så kärt

det förstörde du
och nu har ingenting en mening och jag inser att det som blev aldrig egentligt skulle fått tillåtelse att bli

onsdag

jag har aldrig förstått mig på hat. aldrig
inte förut


men nu
nu nu nu nu nu

söndag

ringarna under ögonen för många, kan inte bli fler inte djupare. åskmolnsgrå och förra veckans smink över hela ansiktet. titta i spegeln och tänk, stirra. inte komma ihåg något sedan tisdag morgon när duschade jag senast spelar ingen roll nu när ingen ska se mig, ta i mig. vaknar med blåmärken, rivmärken och blåsor som jag inte har någon aning var dom kommer ifrån och hjälp hjälp hjälp mina röda svullna ögon. snor överallt- på tunnelbanan; kudden; kinderna; telefonen. tar sig 33 mil genom ledningar och motorvägar, ja, mammas hand mot min kind utan fysisk möjlighet, kl 3 eller 16 spelar ingen roll lovar står alltid bakom håller handen du är bäst klarar allt tack jag älskar dig gå aldrig klarar det bara du står bredvid, bakom. svarta bokstäver mot isande vit bakgrund och pling och vibration och pulsen högt, högt, högt, högre än din, den alltid dunkande och andas! ett normalt sms och jag faller luras tillbaka till ruta ett

inget svar, sen
pallar inte behöver några veckor ta det lugnt andas det blir bättre ska du se. du säger förlåt du säger inte du, det är jag var inte ledsen du har inte gjort något och inga punkter, inget kommatecken bara tomrum. tomt kalt ensamt hallå ? ? ? frågar efter tecken

vad gör du hur mår du varför tycker du inte om mig längre snälla kom bara och håll om mig du lovade ju vi vi vi vill bara veta när sista gången var, vill veta att det är nu för jag fattade inte förra

inget svar inget kvar stänga av mobilen och inte röra inte röra, inte inte störa inte knappa inte läsa gammalt för då är inte nu även om man kanske trodde, tror




ja, med andra ord: jag saknar dig något så förbannat och vet inte hur min vardag ska kunna fortsätta utan dig och våra fyra månader gamla rutiner

det var väl allt.

torsdag

dina strumpor på mitt golv
och alla andra småsaker som fucking dödar mig

onsdag

vaknar efter en dröm om ditt skratt
där allt var precis som vanligt, kanske bättre
där du gick, sådär som du alltid går. svängigt

med
randig tröja och jeansen som jag lagade med röd garntråd
kepsen, solglasögonen
och ditt lockiga hår

slutar sen andas
sekunden jag förstår att jag ligger i pappas säng
i sängkläder som inte alls är dina, våra

kändes ungefär som
vakna upp och höll om en dunk gin
men i drömmen jag just drömt höll jag om dig
faller ihop
när jag inser
att jag är alldeles, alldeles för långt borta ifrån dig
och aldrig får vara så nära igen
som jag var en gång förut
japp, kärleksdravel

tisdag

hjälp?

onsdag

rädd rädd rädd
fucking liv- rädd rädd rädd

vill inte va rädd rädd rädd

söndag

will you stick to me? 'cause i will stick to you
i'll be the sticker on your refrigerator,
i'll be the sticker on your mirror