Efter idag
antar jag att jag inte finns mer

idag är dagen dagen idag är den

nånstans, mitt i all ondhet och förvirring,
under parkbänkarna,
i regnet och på tunnelbanorna,
finns hoppet
trots allt

i form av varma kramar, ord
i form av nog ska vi fixa det här
(smekningar över håret)

bakom den betrodde fanns den sanne
som jag hade hoppats
och hoppat så högt för

men också en gnutta skuld, en gnutta skam
det rungande FÖRLÅTET

det är sorg
det där stora som har fått för sig att börja växa
det där stora, största,
som jag varit med om på länge

det är inte kärlek, som man så lätt kan tro
det är sorg
det är melankoli
det är -

Av feghet
bad jag dem bromsa
mjukt, till en början
för att sedan tvärnita

för tidigt, alldeles för tidigt
innan jaget, duet, viet
och det vi skulle få tillsammans


jag trodde jag såg
&
jag trodde jag visste
men
det är dags att öppna ögonen nu,
efter ett helt liv med slutna

det är så svårt, såhär i efterhand
ibland gör det lite ondare, men ibland känns det tack och lov lite lättare


hur som helst
så älskade jag att bränna fingrarna och tungan på teet jag alltid blev bjuden på, varje gång jag fick klia dig i håret tills du somnade, varje SMS-pling som fick hjärtat att hoppa och göra VOLTER, den vidriga, söta doften, den dåliga sömnen och alla, alla, sekunder med dig

men det skiter väl du i,
det tjänar ju ingenting till

för huuur jag än gör så var jag bara jag
och jag är ju ingen

sjukhus, sjukhus hela daaan
och natten och daaan igen

suger fetttetetet

Låt för evigt den rätte komma in

Man FÅR inte gråta
Det är bara så det är

lever för oskar
oskar
i boken, oskar

med orden hårda
med orden mjuka
för oskar

alltid för oskar