vardagskatastrofer är

att försöka vara så tyst, tyst man bara kan när man städar mitt i natten men sen på något konstigt sätt råka välta en låda med BESTICK

när man glömmer häftstift på golvet och trampar på dom och får ont

att tappa något från fickan och inte hitta det på marken och tänka att det nog inte är hela världen eftersom att man inte vet vad det är men sen komma på några timmar senare vad det var och att det är borta för alltid

att slå i tårna i trasigt glas och råka bloda ner hela golvet

att glömma bort att sova och äta och sen vara så trött att ögonlocken faller ner varannan sekund

att inse att man måste lägga sina sista 250 kr på medicin

när man snubblar i tunnelbanetrappan för att jackan är så tight och vricka foten och ha ont i två dagar